Bakom kulisserna på Inlandsbanan

RTPK Östersund på studiebesök hos Inlandsbanan AB – en spännande inblick i järnvägens historia, dagens verksamhet och framtid. 🚂

+24

Den 23 september var det dags för ett intressant studiebesök hos Inlandsbanan AB i Östersund. Åtta RTPK-medlemmar fick en inblick i verksamheten och lära sig mer om en av Sveriges mest speciella järnvägar.

Vi hälsades välkomna av Emma Lemon, marknadskommunikatör, som inledde besöket.

Därefter tog affärsutvecklare Elina Andersson över och höll en drygt timmeslång presentation om banans historia, nuvarande verksamhet och vad som väntar i framtiden.

Från järnvägshistoria till framtid

Inlandsbanans historia sträcker sig tillbaka till början av 1900-talet. Banan byggdes etappvis och den 6 augusti 1937 möttes de nord- och sydgående banbyggena i Kåbdalis. Den ursprungliga sträckningen från Kristinehamn till Gällivare är omkring 1 296 kilometer, vilket gör Inlandsbanan till en av Sveriges längsta sammanhängande järnvägssträckor.

Trots att Inlandsbanan historiskt sträcker sig hela vägen från Kristinehamn till Gällivare är järnvägen mellan Kristinehamn och Mora i dag inte i bruk som en sammanhängande del av Inlandsbanans egen trafik.
Det går däremot fortfarande att resa mellan Kristinehamn och Mora vissa perioder under sommaren. Trafiken körs då av Tågåkeriet i Bergslagen, Tågab, men inte hela vägen på Inlandsbanans spår. (Framför allt på grund av att delen Mora–Persberg är stängd för trafik).
Trafikverket har nu börjat undersöka vad som krävs för att kunna återuppta trafik på sträckan.

Efter en period med nedläggningshot och diskussioner om banans framtid bildades Inlandsbanan AB i början av 1990-talet. Sedan 1993 förvaltar bolaget järnvägsanläggningen mellan Mora och Gällivare på uppdrag av staten.

Idag ägs Inlandsbanan AB av 19 kommuner längs sträckan. Koncernen består av moderbolaget samt dotterbolagen Destination Inlandsbanan AB (turist- och persontrafik) och Inlandståg AB (godstransporter, fordonsuthyrning och verkstad).

Godsverksamheten har bland annat kopplingar till skogs- och gruvnäringen, medan persontrafiken framför allt består av turist- och säsongstrafik. Under sommaren går turisttrafik mellan Mora, Östersund och Gällivare.

En bana med stora framtidsmöjligheter

En viktig del av presentationen handlade om Inlandsbanans framtida upprustning. För att kunna möta framtidens behov krävs bland annat upprustning av spår och slipers, förstärkning av broar och banvall, högre bärighet, fler och längre mötesplatser samt åtgärder för att möjliggöra högre hastigheter.

En upprustad Inlandsbana skulle ge bättre förutsättningar för både gods- och persontrafik och samtidigt stärka järnvägens funktion som alternativ transportväg och en del av Sveriges totalförsvar.

Regeringens nya infrastruktursatsning

Förutsättningarna för Inlandsbanans fortsatta utveckling har också förbättrats genom regeringens beslut om den nya nationella planen för transportinfrastrukturen.

I april meddelade regeringen att omkring 30 miljarder kronor ska satsas på transportinfrastruktur under perioden 2026–2034, bland annat för att stärka Sveriges beredskap och totalförsvar.

En betydande del av satsningen går till att rusta upp Inlandsbanan.

Infrastrukturminister Andreas Carlsson framhåller att banan spelar en avgörande roll som ett alternativt nord-sydligt transportstråk för både totalförsvaret och godstrafiken, vilket visade sig inte minst när den fungerade som omledningsväg vid skyfallen i Västernorrland i september 2025.

Besök i lokstallarna

Efter presentationen var det dags för besök i lokstallarna, där vi fick en rundvandring tillsammans med Jonathan Engström, fordonsspecialist.

Lokstallarna i Östersund är ett av stadens mest imponerande historiska industriarv. Det började byggas 1913 av Statens Järnvägar (SJ) och stod helt klart 1921. Anläggningen är känd för att vara Sveriges största cirkelstall, med hela 27 spår som sträcker ut sig i en enorm båge.

Lokalerna i Östersund är en viktig bas för Inlandsbanans fordonsverksamhet och verkstad. Här utförs bland annat reparationer och underhåll av diesel- och ellok, och arbetsmaskiner.

För oss järnvägsintresserade var det förstås extra spännande att se de olika fordonstyperna och få höra mer om deras användningsområden. Inlandsbanans fordonspark och utbildningsverksamhet omfattar bland annat dieselloken T44, TMZ, Di3, samt motorvagnarna Y1 och Y41.

Vi fick dessutom beskåda företagets enda eldrivna lok, ett Rc4 döpt till ”Elektra”, samt ett ståtligt ånglok från 1911 som tillhör Järnvägsmuseet i Gävle.

En verksamhet med både historia och framtid

Studiebesöket gav en bra bild av hur Inlandsbanan kombinerar ett kulturhistoriskt arv med en modern järnvägsverksamhet. Den gamla banan har fortfarande en viktig funktion för inlandets näringsliv, samtidigt som det finns ambitioner att öka både gods- och persontrafiken.

Ett stort tack till Emma Lemon, Elina Andersson och Jonathan Engström för ett mycket intressant och givande studiebesök!

Bilderna är tagna av Hans Månsson och Lars Nilsson

Kommentarer

Lasse Jönsson Igår, 19:00

Vilket häftigt reportage. Fyllt med fakta och intressant information
Snygg bilder.
👍👍

Stefan Hanberg Igår, 21:48

Fyllig och intressant artikel med fina foton.
Mycket bra, Lasse!
Fick intrycket vid besöket att sträckan Kristinehamn - Mora inte var möjlig att trafikera i sitt nuvarande skick. Där hade jag uppenbarligen fel.

Lars Nilsson Igår, 22:43

Tack Stefan! 😊Klargörande ang. din fundering kring Kristinehamn-Mora: Tågtrafiken Kristinehamn–Mora går inte hela vägen på själva Inlandsbanans spår. Anledningen är att banan mellan Mora och Persberg är stängd för trafik.